Den kostsamma stressen

9 jan 2020
”Med ett tidigare varningssystem vad gäller upplevd stress på arbetsplatsen finns det möjligheter att fånga upp de medarbetare som upplever medelhög stress, sätta in åtgärder och undvika stora kostnader”

Mikael Rehnberg är humanbiolog, arbetsmiljöspecialist samt eftertraktad föreläsare. Och rolig. Han utbildar och föreläser i allehanda frågeställningar som rör arbetsliv samt folkhälsa och har specialiserat sig inom arbetshälsoekonomi samt organisatorisk och social arbetsmiljö. Han bollar hälsofrämjande strategier och stressrelaterad ohälsa med ett humanbiologiskt perspektiv som med hans sylvassa träffsäkerhet och humor både väcker tankar och roar.  

– Jag förklarar för svenska företagsledare hur företag och organisationer tjänar på att skapa ett hållbart arbetsliv för sina chefer och medarbetare, förklarar Mikael Rehnberg, och på vilket vis det lönar sig.

Den 14:e november stod han på en av scenerna på Stockholm Waterfront och föreläste för deltagarna på Business Health 2019. Dagens Industris och Avonovas årliga konferens om att leda hållbara och hälsosamma organisationer samlade ett stort antal svenska företagsledare och HR-specialister.

Rehnberg rör sig fram och tillbaka mellan blädderblocket, som står till vänster på scenen, och powerpoint-presentationen på väggen. Han blandar forskning och story-telling med energi och norrländsk dialekt. ”Han gör det här begripligt”, hörs det bland åhörarna när de efteråt lämnar salen.

miael_rehnberg_businesshealth_avonova.jpg

Mikael Rehnberg föreläste vid Business Health 2019. Foto: Pax Engström Nyström

Budskapet som Mikael Rehnberg levererar till svenska arbetsgivare är att ta itu med stress och ohälsa i god tid. Att inte enbart fokusera på de som är sjukskrivna och redan borta från jobbet utan att ringa in de som kommer till arbetsplatsen med ett konstant stresspåslag utan att de för den skull sjukskriver sig. Det som han med pilar och virvlar på skissblocket beskriver som ett omvänt isberg.

– Dessa medarbetare kanske aldrig är sjukskrivna, menar han. Men de kommer varje dag till jobbet med en sänkt prestationsnivå för att de har ett för högt stresspåslag. De ligger på det vi kallar för ”den gula nivån”, medelhög till hög nivå av stress, och behöver stödåtgärder för att hamna på ”grön nivå”, låg nivå av stress, vilket avsevärt skulle förbättra såväl den personliga hälsan och trivseln samt höja prestationen och organisationens totala produktionsnivå. Något som i förlängningen gör företaget till en attraktivare arbetsplats.

Det finns en tydlig koppling mellan produktivitet, friskare medarbetare och ökad trivsel samt arbetsgivarvarumärket och dess attraktionskraft. Han lyfter fram Googles HR-avdelnings mission och bolagets vision ”find them, grow them, keep them”.

– Vilket handlar om något helt annat än att bränna ut sina talanger och medarbetare i båda ändar. Medarbetare som upplever låg, eller ingen, stress, har ett bättre flöde i produktiviteten, det blir mindre spill och bättre kvalitet på tjänster och produkter. De trivs på sin arbetsplats och fungerar som ambassadörer för företaget.

För att effektivt förebygga stressrelaterad ohälsa gäller det att som medarbetare få möjlighet att i god tid signalera och som arbetsgivare att uppfatta signalerna och vidta åtgärder. Rehnberg rekommenderar de arbetssätt som är beprövade och utvärderade inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett arbetssätt som i sin enkelhet innebär att i samverkan undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera faktorer som arbetsbelastning, arbetstider och hur det fungerar med det sociala på arbetsplatsen.

– Först när allt det är gjort varvet runt är det ett systematiskt arbete. Vi gör det hela tiden i vardagen, som exempelvis när jag ska dammsuga. Jag undersöker om det behövs, riskbedömer vad som händer om jag inte gör det. Jag åtgärdar genom att dammsuga och sedan brukar min fru kontrollera, skrattar Rehnberg. Förhoppningsvis säger hon att jag varit duktig också, lägger han till.

Det är viktigt att snabbt komma igång med det förebyggande arbetet vilket kräver att det avsätts såväl resurser som tid. Rehnberg hänvisar till en studie som genomförts av det europeiska organet ISSA, som undersökt det systematiska arbetsmiljöarbete samt dess resultat inom 300 företag i 15 olika OECD-länder, med syftet att mäta ROI, return of investment, på hälsofrämjande insatser.  

– Har du ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan du likna det vid att ha en slotmaskin och stoppar du i en krona och drar i spaken får du tillbaka två kronor och tjugo öre. Det är en imponerande payback på 220 procent, avrundar Rehnberg.