Hur gör man en riskbedömning?

En riskbedömning är grunden i ett säkert och hållbart arbetsliv. Här får du en enkel steg-för-steg-guide enligt AFS 2023:1, framtagen av Avonovas experter inom företagshälsa. Guiden hjälper dig att identifiera, bedöma och åtgärda risker i arbetsmiljön.

Arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterad ohälsa är fortfarande en utmaning, även i Sverige där vi har starka arbetsmiljölagar och en väl utvecklad säkerhetskultur. En väl genomförd riskbedömning är en av de viktigaste delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).

Vad är en riskbedömning?

En riskbedömning handlar om att systematiskt identifiera, värdera och hantera risker som kan leda till ohälsa eller olycksfall i arbetet.

Enligt 3 kap. 2 § Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön. Alla företag, oavsett bransch och storlek, ska arbeta systematiskt med arbetsmiljön enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:1). Det innebär att du som arbetsgivare ska kartlägga, bedöma och åtgärda risker i verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Riskbedömningen är alltså ingen engångsinsats, det är en naturlig del av ett kontinuerligt förbättringsarbete för att skapa en trygg och hållbar arbetsmiljö.

Så gör du en riskbedömning – steg för steg

Att göra en riskbedömning behöver varken vara svårt eller tidskrävande. Följ den här beprövade metoden som kombinerar lagkrav, bästa praxis och Avonovas rekommendationer.

1. Sätt ihop team och ansvariga

Utse en ansvarig person för riskbedömningen och involvera de som har insyn i det dagliga arbetet - exempelvis chefer, skyddsombud och medarbetare. Kom ihåg att skyddsombudet alltid ska delta i arbetet.

Vill du stärka kunskapen i teamet? Se våra utbildningar inom arbetsmiljö och ledarskap.

2. Gör förundersökningar

Samla in relevant information innan ni börjar: tidigare riskbedömningar, tillbudsrapporter, medarbetarenkäter och olycksstatistik. Det ger en bra bild av nuläget och vilka områden som behöver prioriteras.

3. Kartlägg och identifiera risker

Gå ut i verksamheten och observera hur arbetet faktiskt går till. Vanliga risker är till exempel:

• Halk-, snubbel- och fallolyckor

• Tunga eller felaktiga lyft

• Monotona arbetsmoment

• Stress, hög arbetsbelastning eller konflikter

I AFS 2023:10 finns särskilda regler kring fallrisker och ergonomiska risker som kan vara värdefulla att ta stöd i.

4. Bedöm risknivåer

Utvärdera varje risk utifrån sannolikhet och konsekvens:

• Låg risk: liten sannolikhet och mild konsekvens

• Medelrisk: kräver åtgärd inom rimlig tid

• Hög risk: måste åtgärdas omedelbart

Bedömningen ska vara realistisk. Hellre för noggrann än för vag.

5. Åtgärda och prioritera

Ta bort riskerna helt där det är möjligt. Om det inte går, försök minska dem genom tekniska lösningar, tydligare instruktioner, anpassade arbetsrutiner eller skyddsutrustning.

Risker som inte kan åtgärdas direkt ska dokumenteras i en handlingsplan med:

• Vem som ansvarar för åtgärden

• Hur och när den ska genomföras

• Uppföljningsdatum

Du kan förenkla arbetet med att skapa, följa upp och dokumentera handlingsplaner genom Avonovas digitala företagshälsa. Där hittar du verktyg och digitalt stöd som hjälper dig strukturera arbetsmiljöarbetet och hålla riskbedömningarna uppdaterade över tid.

6. Följ upp och uppdatera

En riskbedömning är aldrig “färdig”. Den ska revideras när verksamheten förändras, till exempel vid omorganisation, ny utrustning, nya arbetstider eller efter en incident.

Genom regelbunden uppföljning säkerställer du att åtgärderna fungerar och att arbetsmiljön fortsätter att utvecklas.

När ska riskbedömningar göras?

En riskbedömning ska alltid göras:

• Regelbundet som del av det löpande arbetsmiljöarbetet

• Innan större förändringar i verksamheten, till exempel omorganisationer eller ny teknik

• Vid tillbud, olyckor eller nya arbetsmoment

Enligt AFS 2023:1 ska resultatet alltid dokumenteras och kunna visas upp vid en eventuell inspektion från Arbetsmiljöverket.

Om riskbedömningen visar på särskilda risker

I vissa fall kan riskbedömningen visa att medarbetare exponeras för risker som inte går att eliminera. Då kan mätningar, medicinska kontroller eller tjänstbarhetsintyg krävas enligt gällande föreskrifter. Det är viktigt att riskbedömningen görs korrekt innan dessa undersökningar genomförs, annars riskerar arbetsgivaren onödiga kostnader eller sanktionsavgifter vid en inspektion.

Så hjälper Avonova dig i riskbedömningsarbetet

Hos Avonova företagshälsa finns stöd för både chefer, HR och skyddsombud som vill arbeta mer strukturerat med riskbedömningar.

Se hela vårt tjänsteutbud kopplat till risk och arbetsmiljö.

Genom verktyget Mitt Avonova kan du:

• Använda färdiga mallar för riskbedömning

• Koppla handlingsplaner till ansvariga personer

• Följa historik och versioner över tid

• Få automatiska påminnelser om uppföljning

Du kan också få rådgivning och stöd från våra experter inom arbetsmiljö, ergonomi och företagshälsa.

Sammanfattning: En riskbedömning behöver inte vara svår – bara genomförd

En riskbedömning behöver inte vara krånglig. Det viktiga är att den blir gjord, att den dokumenteras, och att den följs upp. Med Avonova som partner får du hjälp att skapa en trygg, säker och hållbar arbetsmiljö där risker hanteras innan de leder till olyckor eller ohälsa.

Vill du veta mer om hur vi kan stötta dig? Läs mer om våra tjänster inom arbetsmiljö och företagshälsa.