När stress blir något bra – om balans, återhämtning och hållbart ledarskap

Det börjar i en studio. Mikrofonerna är på, kaffekopparna halvvarma. Psykologen Haakon Rydning sätter sig till rätta och skrattar till. – Jag känner mig stressad just nu och det är jag faktiskt glad för, säger han.

Orden landar mjukt men med tyngd. Han förklarar att stressen, i det här ögonblicket, betyder att samtalet är viktigt för honom. Det är kroppen som mobiliserar energi när något betyder något. Inte ett hot utan en signal.

Haakon vet vad han talar om. Han är psykolog med lång klinisk erfarenhet och driver idag en mottagning i Oslo. I sitt arbete möter han människor som kämpar med stress, utmattning och ångest. Han är specialiserad inom metakognitiv terapi, EMDR och familjepsykologi – och är särskilt skicklig på att skapa trygga samtal där även svåra ämnen får ta plats.

“En god arbetsallians gör det möjligt att prata om allt från det vardagligt svåra till det existentiella,” säger han.

Många som söker hjälp vill få bort stressen helt, berättar han. Som om den vore ett fel som måste rättas till. Men stressen är sällan problemet i sig. Problemet uppstår när vi fastnar i den för länge utan pauser, utan stöd och utan möjlighet att påverka vad vi gör och hur vi gör det.

Han beskriver det med en enkel bild: ett vattenglas. Kraven i livet fyller glaset, återhämtningen tömmer det. Ett glas som ständigt rinner över leder till utmattning. Men ett glas som alltid står tomt, utan motstånd, blir snart innehållslöst.

Och just där, mellan tryck och återhämtning, finns kärnan i Haakons budskap: stress är inte en fiende, den är en del av livet. Det handlar inte om att ta bort stressen, utan att förstå den, prata om den och skapa plats för återfyllnad innan glaset svämmar över.

Stress och mening hör ihop

Haakon återkommer till något som ofta tappas bort i debatten: stress och mening hänger ihop. Tänk på de stunder då du lärt dig något nytt, tagit dig igenom en svår uppgift eller vågat pröva ett nytt steg i ditt ledarskap. Nästan alltid fanns där en viss oro, ett pirr, ett tryck. Det var kraven som ökade och du som växte.

Det betyder inte att all smärta är utvecklande. Men när trycket kombineras med tydliga mål, rimliga ramar, kollegialt stöd och möjlighet att påverka, blir stressen den sortens anspänning som skärper blicken i stället för att grumla den.

När språket gör skillnad

I studion blir samtalet konkret. Hur känns det för den som sitter mitt i förändring, med högt tempo och många ögon på sig? Ofta som att kraven tar över hela rummet. Då hjälper det sällan att säga “tänk positivt”.

– Språket spelar roll, säger Haakon. För med språket kan vi göra stressen pratbar.

• Om det här verkligen är viktigast just nu – vad kan vänta?

• Vilka hinder kan vi ta bort?

• Vad behöver du för att orka in i nästa vecka?

Det är inga mirakelord, men de gör något med luften. När stressen får ett språk går det att arbeta med den, inte bara härda ut.

Ledarskapet avgör riktningen

Haakon beskriver hur ledarskapet är avgörande för vilken riktning stressen tar. För mycket press utan kontroll nöter sönder, medan lagom press, tillsammans med stöd, bygger motståndskraft.

I praktiken handlar det inte om stora gester, utan om vardag: att tydliggöra vad som gäller, rensa i bruset, bjuda in till delaktighet och skapa rytm mellan toppar och pauser. Chefen kan inte bära allt, men kan påverka det som känns möjligt.

Fakta som bekräftar känslan

Det finns siffror som stödjer det många redan anar. I Avonovas Arbetshälsorapport 2024 uppger ungefär hälften av alla anställda att de haft sömnbesvär kopplade till jobbet, och drygt varannan känner psykisk påfrestning flera gånger i månaden. Samtidigt lyfter en stor majoritet autonomi och flexibilitet som avgörande för att både prestera och må bra.

Stress försvinner inte för att vi blundar. Men den blir uthärdlig, och ibland till och med värdefull, när människor får vara delaktiga i hur arbetet organiseras.

En kultur där stress får plats

I samtalet fastnar jag för en enkel scen: den där veckovisa avstämningen som många team har, men som lätt blir en avrapportering. Tänk om den stunden i stället fick vara en liten ventil. Vad är viktigast just nu? Vilken hjälp behövs för att komma dit? Vad gör vi för att tömma glaset efter en intensiv period?

Det är inte större än så. Men över tid bygger det en kultur där stress inte gömmer sig i hörnen, utan får vara med runt bordet.

Hållbarhet i kombinationen

Haakon menar att vi ibland gör stresshantering till ett individuellt projekt: andas lite bättre, sov lite mer, träna, stäng av notiserna. Allt det hjälper, men bara till en viss gräns. Om arbetets krav hela tiden tränger sig på, om riktningen är oklar och ramarna svajar, hamnar individen till slut med ett alltför tungt ansvar.

“Hållbarheten finns i kombinationen i både arbetsplatsens strukturer och människors vanor.”

Den ligger i ett språk för att beskriva läget, i små justeringar i vardagen och i beslut som minskar friktionen där den inte behöver finnas.

Stöd för ett hållbart arbetsliv

Precis det som Haakon beskriver, balansen mellan krav och återhämtning, är också kärnan i Avonovas arbete med ett hållbart arbetsliv. Varje dag stöttar vi organisationer i att förstå, hantera och förebygga ohälsosam stress.

• Stresshantering och iKBT via Braive – digitala, evidensbaserade program för stress, oro och sömn, med stöd från behandlare. Läs mer >>

• Hälsosamtal och livsstilsanalys – tidig upptäckt av ohälsosam stress och stöd till förändring. Läs mer >>

• Organisation och ledarskapsutveckling – verktyg för chefer och team att skapa en kultur där stress blir en resurs, inte en risk. Läs mer >>

“Vi måste se stress som något vi hanterar tillsammans,” säger Haakon till slut. Det är ingen dramatisk uppmaning, bara en stillsam påminnelse om att balans inte skapas i ensamhet.

Kanske börjar det i hur vi pratar om våra dagar. Inte för att försköna verkligheten utan för att göra den möjlig att leva med.

🎧 Lyssna på hela samtalet med psykolog Haakon Rydning i Gjør det snakkbart: Spotify | Apple Podcasts