Hållbart arbetsliv handlar om människor

Sociala förhållanden blir allt viktigare på hållbarhetsagendan. EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) definierar god arbetsmiljö som en central del av hållbarhetsarbetet. Införandet av direktivet innebär att företagen nu måste rapportera hur de behandlar sina anställda.

I Avonovas Arbetshälsorapport svarar 500 svenska chefer på vad de tycker är en hållbar arbetsmiljö. Allra högst kommer friska medarbetare. Hela 79% av cheferna anser att det är viktigast. Därefter svarar man en kultur med delaktighet i arbetsmiljöarbetet (72%). I botten av listan hamnar områden som resepolicy (17%) och livsfasanpassad personalpolitik (13%).

Eva-Karin Boström är medicinskt ansvarig läkare på Avonova. Hon anser att svenska arbetsgivare har en solid grund att bygga vidare på, och en möjlighet att göra social hållbarhet till en konkurrensfördel.

Rapportering behöver inte vara komplicerat

Men nya krav tas inte alltid emot väl. I Arbetshälsorapporten framgår det att mindre än hälften av svenska chefer (42%) är positiva till att behöva rapportera om arbetsmiljöfaktorer. Relativt många (20%) är negativt inställda till det som nu blir ett krav. Eva-Karin tror att skepsisen kommer att försvinna om man som chef upplever att rapporteringen har effekt.

- Jag förstår motståndet om man inte ser sambandet mellan ökad rapportering och en positiv utveckling för företaget. Men hela tanken är ju att nyckeltalen ska förbättras och ge effekt, säger Eva-Karin.

Rapportering av social hållbarhet bör vara allt annat än en checklista med KPI:er och åtgärdspunkter. Det handlar om att möjliggöra stimulerande samtal, samarbete och gott medarbetarskap. Om man har önskad effekt i fokus, blir inte rapporteringen en nödvändig börda, utan ett användbart verktyg.

Hållbarhet ger effekt på resultatet

Ett hållbart arbetsliv är viktigt för Sverige. Det är också viktigt för svenska företag. Vår erfarenhet på Avonova är att en prioritering av arbetsmiljö och hälsofrämjande arbetskulturer skapar mervärde för företagen på lång sikt.

Årets Arbetshälsorapport, som bygger på svar från 2500 medarbetare i Sverige, ger också en inblick i vad svenska medarbetare anser är en god arbetsmiljö. Det är särskilt samarbetet med trevliga kollegor (56%) och att det är roligt att gå till jobbet (49%) som rankas högst som de viktigaste faktorerna.

Vår erfarenhet är att sociala förhållanden på jobbet blir allt viktigare, särskilt bland yngre medarbetare.

- En hållbar arbetsplats är en attraktiv arbetsplats. Upplevelsen av en god arbetsmiljö leder till mindre personalomsättning och ökad produktivitet. Detta är effekter som märks på resultatet, säger Eva-Karin.

Arbetsplatsen som folkhälsoarena

En viktig del av företagshälsovårdens roll på vägen mot ett hållbart arbetsliv är att hjälpa företagen att ha ett helhetsperspektiv. Det kan vara lättare sagt än gjort.

För att ha en hållbar arbetsplats krävs att företaget tar hänsyn till hela människan, inte bara den som är på jobbet mellan 8–17. Som arbetsgivare behöver du förstå dina medarbetare i olika livsfaser och främja en sund balans mellan jobb och fritid.

Det är behov som kan vara utmanande för chefer att identifiera men som vi inom företagshälsovården har lång erfarenhet av att kartlägga och utvärdera. Exempelvis genom anpassade hälsokontroller och medarbetarundersökningar.

- Jobbet kan och bör vara en folkhälsoarena. Det är hållbarhet i praktiken, konstaterar Eva-Karin.