Hur gör man en riskbedömning?

11 maj 2020
Arbetsplatsolyckor är ett stort problem, även om vi i Sverige är bra på att förebygga olyckor och har tydliga regler kring vem som har ansvar och hur de ska hanteras. En viktig del i att förebygga arbetsplatsolyckor är att riskbedöma. Hur man gör det ska vi reda ut i det här blogginlägget

Det här är en riskbedömning 

Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret på en arbetsplats. Det innebär att arbetsgivaren ska informera de anställda om riskerhur de kan undvika dem och därmed säkerställa att det finns tillräckligt stor kunskap hos de anställda för att undvika arbetsplatsolyckor och ohälsa 

Arbetsgivaren ska bedöma risker, alltså göra riskbedömningar, regelbundet. En riskbedömning skall också göras vid förändringar och vid inträffade olycksfall på arbetsplatsen och riskbedömningen ska finnas dokumenterad. Det räcker alltså inte att bara konstatera var riskerna finns, de risker som inte kan tas bort direkt skall också finnas en handlingsplan  

Arbetsmiljölagen berättar att man på en arbetsplats måste göra en riskbedömning men inte hur den ska gå till. Det finns alltså ingen färdig metod man måste använda sig av, en riskbedömning kan göras väldigt komplicerad, eller så kan den göras väldigt enkel. Avonovas rekommendation är att inte göra den mer komplicerad än att den blir gjord. För att den blir gjord är naturligtvis det viktigaste. 

Så här gör du en riskbedömning 

En riskbedömning behöver inte vara krångligt eller svår. Vi som företagshälsa har lång erfarenhet att hjälpa företag och organisationer att bedöma risker i arbetsmiljön. Här följer en enkel process som är lätt att följa: 

  • Vilka ska göra riskbedömningen? Var inte för många. Det blir lätt onödigt rörigt då. Men se till att någon är ansvarig för dokumentationen. Glöm inte skyddsombudet. 
  • Vad finns det för tidigare information? Vad behöver vi veta innan vi börjar vår riskbedömning. Finns det tidigare riskbedömningar att utgå ifrån eller börjar vi från noll? Har det gjorts medarbetarkartläggningar? Hur ser det ut med tillbud och olyckor? Svaret på de frågorna ger en bra utgångspunkt för riskbedömningen. 
  • Vad kan hända? Gå ut i verksamheten. Hur arbetar man? Vem gör vad och på vilket sätt? Det finns inget bättre sätt att identifiera risker än att se med egna ögon. De vanligaste arbetsplatsolyckorna sker genom att någon snubblar, halkar eller faller. En bra start för en riskbedömning är att hitta platser och arbetsmoment där detta kan ske.  

  •  Är det en låg risk, medelhög risk eller en hög risk? Här ska man tänka på vad det är för risk, hur sannolikt det är att någon skadas av den och i så fall hur allvarlig skadan kan tänkas bli. En låg risk kan behöva åtgärdas, men kanske inte nödvändigtvis. En medelhög risk behöver åtgärdas, men kanske inte direkt och en hög risk ska åtgärdas så snart som möjligt. 

  • Vilka åtgärder behöver göras? Här spelar det in om det är en låg risk, medelhög risk eller hög risk. Man får ställa sig frågan om risken helt ska tas bort eller om den kan minimeras på andra sätt.  Är det något som måste laga eller tas bort? I sista hand, om risken inte går att ta bort, kan man behöva sätta upp skyltar, ta fram nya instruktioner eller köpa in ny skyddsutrustning. Om det finns en risk som måste åtgärdas men som av något skäl inte kan åtgärdas direkt måste den finnas med i en skriftlig handlingsplan som beskriver hur riskerna skall åtgärdas, vem som är ansvarig och när det beräknas vara klart. 

Vi hoppas att det här blogginlägget kan inspirera dig att göra riskbedömningar och att de inte behöver göras krångliga. Skulle du ändå vilja ha hjälp kan naturligtvis vi på Avonova företagshälsa vara ett stöd.