Så fungerar riskbedömning av arbetsmiljön

Riskbedömning av arbetsmiljön

Enligt arbetsmiljölagen måste arbetsgivaren vidta de åtgärder som krävs för att de anställda inte ska fara illa på jobbet. Men vad innebär det?

En viktig del i att förebygga arbetsplatsolyckor och annan ohälsa kopplad till arbetsmiljön, är att riskbedöma. Du som arbetsgivare har en skyldighet att identifiera, analysera och värdera samt informera de anställda om de risker som existerar. Detta ska skriftligen dokumenteras och det ska finnas tillräckligt stor kunskap hos medarbetarna för att undvika dessa.

Att bedöma risker är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som ska utföras på arbetsplatsen för att undvika sjukdom, skador eller till och med dödsfall på jobbet. Risker finns överallt, och i alla typer av verksamheter, oavsett vilken typ av arbete som utförs.

Vad är en risk?

I detta fall så anses en risk vara vad som helst som med viss sannolikhet kan orsaka konsekvenser som ohälsa, skador eller olycksfall. Det kan exempelvis vara hantering av farliga ämnen, dålig ventilation eller brister i arbets- och skyddsutrustning, rutiner, skyddsåtgärder, arbetsteknik och arbetsmetoder.

Skillnad på riskanalys och riskbedömning

Riskbedömning går att dela in i flera steg och är ett begrepp som innefattar både en riskanalys och en riskvärdering. 

Vad är riskanalys?

En riskanalys av arbetsmiljön är ett moment som ingår i riskbedömningen. Det är en planerad systematisk aktivitet som inkluderar att välja ut vad analysen ska avse, identifiering av riskkällor samt oönskade händelser, en uppskattning av de negativa konsekvenser och sannolikheter som kommer med dessa. 

Vad är riskvärdering?

När riskanalysen är utförd så ska en riskvärdering göras, där värderingen syftar till att bedöma i vilken utsträckning risken är acceptabel. Vanligtvis utgår man ifrån en riskmatris. I kommande avsnitt kan du se exempel på sådan. Där uppskattas då riskens sannolikhet och konsekvens från en skala på 1-10 på respektive axel där färger i matrisen motsvarar allvarlighetsgraden – grön står för acceptabelt, gult för behov av åtgärder dock inte akuta, och rött för de risker där åtgärder behövs vidtas omgående.

Håller du en enkel men noggrann process för din arbetsplats riskbedömning så blir det mycket smidigare att göra den regelbundet. Därav ökar du också chansen att det förebyggande arbetet fungerar bra.

Hur ska en riskanalys se ut?

Det är bra om man själv kan gå ut i verksamheten. Hur arbetar de anställda? Vem gör vad och på vilka sätt? Genom att undersöka med egna ögon så identifierar man bäst riskerna som finns. 

Genom att synliggöra och granska samtliga faktorer som kan ha betydelse för en viss risk så skapar du som arbetsgivare bättre förutsättningar för att kunna bedöma hur allvarlig risken är. När du ska undersöka risker kan det vara bra att jämföra med bedömningar som har gjorts tidigare, om de finns. 

Det kan bland annat handla om att se över sammanställningar kring: 

• ohälsa

• olycksfall och tillbud

• medarbetarkartläggningar, men ta också hänsyn till:

• forskning på området

• information från allmän statistik – till exempel arbetsskador, allt sådant kan hjälpa dig att få fram ett bra underlag.

Läs mer om Hur gör man en riskbedömning?

Vem kan göra en riskbedömning?

Riskbedömning ska göras i samverkan mellan arbetstagare, skyddsombud och arbetsgivare. Någon behöver vara ansvarig för dokumentation och ett skyddsombud bör vara närvarande. Eftersom det är vanligt att arbetsbelastning kommer upp, så kan det också vara bra att koppla in en ergonom. Men försök att inte vara för många inblandade då det lätt blir onödigt rörigt. 

Kan man riskbedöma utan skyddsombud?

Ja det kan man, men måste bjuda in skyddsombudet. Det är inte tvång på att de ska medverka – men det är bra om de kan vara med. Vanligtvis utses ombuden fackligt men i mindre företag så fungerar det inte så. Eftersom arbetstagarna istället då utser skyddsombudet utan att arbetsgivaren får lägga sig i, kan det vara bra att ha den jämnvikten. 

Risker med riskbedömning

Det finns också, ironiskt nog, en del risker med att göra en riskbedömning. Har man inte kompetensen så finns det en hög risk att man bortser från något väsentligt. Det är därför lika viktigt som att inte vara för många, att inte sitta helt ensam och försöka kartlägga samt värdera risker. Har man inte tillräckliga resurser bör man ta hjälp externt. Eftersom arbetsgivaren alltid bär det juridiska ansvaret, så kan misstag gå så långt att de hamnar i rätten. Det är därför en god idé att konsultera experter om man är det minsta osäker. 

Avonova erbjuder flertalet utbildningar och kan hjälpa till att både identifiera risker samt formulera en handlingsplan.

Läs gärna Vad gör ett skyddsombud?

Arbete på distans och aktivitetsbaserat kontor

Det finns många möjligheter och fördelar med aktivitetsbaserat arbetssätt. Oavsett om det handlar om rent distansarbete eller om er arbetsplats är flexibel på det sätt att arbetsplatsen väljs utefter de uppgifter som ska utföras, så finns det en del saker att tänka på. 

Det kommer såklart unika utmaningar med denna typ av arbete och det krävs ofta mer utav arbetstagaren vad gäller arbetsmiljön. Riskbedömning för aktivitetsbaserade kontor skiljer sig ifrån de arbetsplatser där de anställda måste infinna sig på plats. 

Om man ofta byter skrivbord till exempel, så kan det vara svårt att garantera att ergonomin håller måttet. Som arbetsgivare bör man se till att informera de anställda om deras egna roll i att förbättra sin arbetsmiljö, samt vara beredd på att kunna erbjuda individuella lösningar och anpassa sig. Här kan givetvis Avonova stötta er.

Vill du veta mer om riskbedömning?

Vi sätter gärna upp ett förutsättningslöst möte för att prata om er situation och era behov. Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.

Arbetsmiljölagen (AML) Arbetsmiljöverket Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Arbetsmiljöverket Riskbedömning – hur allvarliga är riskerna i din arbetsmiljö? Arbetsmiljöverket