Så omsätter företagshälsan forskning till hållbara arbetsplatser

När Svartengren inledde sitt anförande var det med en påminnelse om att företagshälsans uppdrag inte bara är att hantera ohälsa, utan att skapa friska, hållbara arbetsplatser genom kunskap, samverkan och långsiktighet.

Från kunskap till handling

Forskningen om arbetsmiljö, hälsa och återgång i arbete har tagit stora kliv framåt under de senaste decennierna. I dag vet vi mer än någonsin om hur fysisk, psykisk och organisatorisk arbetsmiljö påverkar både individ och verksamhet.

Men Svartengrens budskap var tydligt: kunskapen får inte stanna i rapporter. Den måste leva i vardagen. Där är företagshälsan en avgörande länk som översätter forskning till praktik.

När diagnosen inte förklarar hela bilden

Forskningen visar att sjukskrivning sällan handlar om diagnosen ensam. Bakom varje frånvaro finns ofta ett samspel mellan individuella faktorer, arbetsbelastning, organisatoriska krav och socialt stöd. Det är därför företagshälsans uppdrag aldrig kan reduceras till behandling eller kontroll, det handlar om att förstå sammanhanget.

“När vi kopplar ihop medicinsk, organisatorisk och social kunskap får vi helt andra möjligheter att förebygga ohälsa”, betonade Svartengren.

Företagshälsans roll är därför mycket större än behandling eller kontroll, det handlar om att förstå sammanhanget. Genom tidig identifiering av riskfaktorer och ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kan ohälsa förebyggas innan den leder till långvarig frånvaro.

När företagshälsan deltar i riskbedömningar, skyddsronder och uppföljningar får arbetsgivaren inte bara stöd i lagkraven utan också en datadriven grund för hållbara beslut.

Samtalet som förändrar återgången

Ett annat centralt tema i Svartengrens föreläsning var vikten av strukturerad dialog vid sjukfrånvaro och återgång i arbete.

Forskning vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala har lett fram till DAP-modellen (Demand and Ability Protocol) som är ett verktyg för samtal mellan medarbetare, chef och företagshälsa. Modellen synliggör balansen mellan arbetskrav och individens förutsättningar, och hjälper parterna att tillsammans planera realistiska åtgärder.

En ny studie (Pauhlson et al., 2025) visar att DAP-samtal ökar både förståelsen och förtroendet mellan chef och medarbetare, vilket leder till snabbare och mer hållbara återgångar i arbete.

Det är ett tydligt exempel på hur forskning kan omsättas till konkret stöd där fokus flyttas från symtom till möjligheter: vad fungerar, vad kan justeras, vad behöver stärkas i organisationen?

Forskning som gör skillnad i vardagen

Arbetsmiljöforskningen handlar inte bara om återgång i arbete, utan också om att bygga motståndskraftiga, engagerade organisationer.

Ett exempel är STAMINA-modellen (Structured and Time-based Approach through Monitoring, Information and Negotiation Activities), som utvecklats i samverkan med företagshälsovården. Modellen hjälper verksamheter att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och engagemang över tid, ofta med stöd av Human Resources Index (HRI), som mäter rättvisa, arbetsklimat och delaktighet.

Studier visar att HRI kan förutsäga förändringar i både hälsa och prestation efter en omorganisation (Arakelian et al., 2021).

Ett annat exempel är HaRe-projektet (Handintensivt arbete och Rehabilitering), där företagshälsan har en nyckelroll i att minska risker för belastningsskador. När medarbetare får bedöma sina egna arbetsmoment och se att deras erfarenhet tas på allvar, ökar både motivationen och effekten av de ergonomiska insatserna (Eliasson et al., 2023).

Gemensamt för dessa modeller är att de förankrar forskningen i arbetsplatsens verklighet och stärker företagshälsans roll som en praktisk partner i förändring.

Från stödresurs till strategisk partner

Svartengren beskrev företagshälsovården som en samhällsbärare – en resurs som stärker både organisationer och hela arbetslivet. Genom att kombinera forskning, statistik och erfarenhet kan företagshälsan bidra till att fler människor håller, mår och presterar bättre längre.

För arbetsgivare innebär det ett skifte i perspektiv: från att ha företagshälsa till att använda företagshälsan som strategisk partner. Det handlar om att bygga en kultur där hälsa och produktivitet går hand i hand och inte i motsats till varandra.

“Det är i samspelet mellan arbetsplatsen, individen och företagshälsan som hållbarheten skapas. Ingen del klarar det ensam,” sammanfattade Svartengren.

Avonovas reflektion: forskning möter praktik

På Avonova delar vi den synen. Företagshälsan är inte en tjänst som används vid behov, utan en strategisk resurs som formar framtidens arbetsliv.

Precis som Magnus Svartengren beskriver arbetar vi för att göra forskningen användbar i vardagen genom att utbilda chefer, stödja HR, analysera risker och följa upp hälsa och engagemang över tid.

Vi tror på den integrerade modellen där medicinsk kunskap, beteendevetenskap, ergonomi och organisationsutveckling samverkar. Det är där den verkliga hållbarheten börjar.

Forskning som den Svartengren presenterade på Företagshälsodagen 2025 visar tydligt att arbetsmiljöarbete inte är en kostnad, det är en investering i människor, produktivitet och ett friskare samhälle.