2018-02-09 

Därför är medarbetarkartläggningen ett viktigt verktyg

Under hösten 2017 genomförde Avonova en omfattande medarbetarkartläggning inom den egna organisationen. Resultatet av kartläggningen har under vintern redovisats internt och nu presenteras det även externt. 

En medarbetarkartläggning är ett  effektivt verktyg för att ta  temperaturen på en organisation och upptäcka både dess styrkor och svagheter, samt se negativa tendenser innan de eskalerar. Den senaste genomförda kartläggningen är den mest ambitiösa Avonova gjort hittills, och den är inte en skrivbordsprodukt, utan ett viktigt  dokument för framtida förbättringar.

Transparens är viktigt

Jörgen Malmenskog, VD på Avonova Hälsa, förklarar varför delar av  resultatet nu publiceras.

– Vi tror att ett kontinuerligt förbättringsarbete är vägen till hållbara arbetsplatser. För att veta var och hur vi ska bli bättre krävs kartläggning och analys. Därför delar vi med oss av resultatet från Avonovas egen medarbetarkartläggning, berättar han.

 – Hur vi på Avonova mår och fungerar speglar hur vi bemöter våra 10 000 kundföretag och cirka  800 000 kundanställda. Vi ser flera starka men också ett antal svagare områden som vi måste hantera  effektivt. Att närmare 90% svarade på enkäten ger uttryck för en engagerad kultur, fortsätter han.

Ett välvaliderat verktyg bakom kartläggningen

Verktyget som användes i medarbetarkartläggningen heter Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) och den utfördes i samarbete med en forskargrupp på Malmö universitet. Det är ett välanvänt och välvaliderat verktyg, översatt till över 25 språk och har utvärderats i flera olika forskningsstudier.

Avonovas chefspsykolog, Robert Persson Asplund har varit en av de drivande krafterna bakom kartläggningen och säger att Copenhagen Psychosocial Questionnaire är ett kartläggningsverktyg som Avonova även erbjuder till kunder.

– Instrumentet bygger på ett 90-tal frågor som täcker in allt från arbetsbelastning och tydlighet i arbetet till frågor om diskriminering, mobbing och sexuella trakasserier och är därmed anpassat till föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Känslomässiga krav i en människovårdande bransch

Robert berättar att det var några saker som blev extra tydliga tack vare kartläggningen.

– Det som framkommer i undersökningen är att vi har hög arbetsbelastning. Framförallt den belastning vi kallar känslomässiga krav. Vi arbetar i en människovårdande och relationsintensiv verksamhet där jag som Avonova-anställd dagligen träffar medarbetare och chefer som har olika bekymmer och problem och som vi vill hjälpa. I sådana verksamheter är det inte ovanligt att man upplever höga känslomässiga krav. Vi behöver därför fortsätta vårt arbete med att stötta våra kollegor med handledning, utbildning och stöd för att de ska kunna vara hållbara i en känslomässigt krävande verksamhet, berättar Robert.

Hög arbetsbelastning i kombination med otydlighet leder till stress

– I resultatet ser vi även att vi behöver öka tydligheten så att jag som anställd på Avonova vet vad jag ska göra, hur jag ska göra det och vilka resultat som förväntas. Det handlar också om tydlighet kring min roll och vilka mandat och ansvar jag har som anställd. Vi vet från forskning att hög arbetsbelastning i kombination med otydlighet ökar risken för stress, sömnbesvär och i förlängningen även utmattning.

Det är också en produktivitetsfråga – om jag inte vet vad, hur och vilka resultat som förväntas är risken stor att jag gör fel, får leta mig fram och lägger mycket energi i onödan. Därför är det ett mycket angeläget område att satsa på, avslutar Robert.

Shared Buttons