Vägen ut ur utmattningens labyrint

13 jan 2020
När Ulrika Malmesved kraschade hade hon ignorerat stoppljusen under en lång tid. Hennes höga tempo och krav kastade in henne i ett utmattningssyndrom. När det kändes som mörkast blev hennes möte med företagsläkaren Antonio en viktig vändpunkt. Deras resa ut ur Ulrikas utmattning blev till slut en bok som hjälper människor som befinner sig i ett utmattningssyndrom.

Hur mycket kostar er stress? - räkna själv

Ulrika Malmesved arbetade som lärare. Vilket hon trivdes bra med. Men steg för steg kände hon att något inte stämde. Hon orkade allt mindre, minnet försämrades och minsta ljud påverkade henne negativt. Sakta men säkert slöt hon sig allt mer samtidigt som hon hade svårt att förstå vad det var som var fel.

Till slut accepterade hon att hon hade ett utmattningssyndrom. Att hon hade kört på för hårt, för länge och utan återhämtning.

Ville berätta sin historia

Under resan mot ett tillfrisknande besökte Ulrika ofta biblioteket på jakt efter böcker som kunde hjälpa henne att förstå vad det var som hon gick igenom. Men utmattningen gjorde det svårt att ta sig igenom de ofta mer akademiskt orienterade böckerna, och hon kände att hon faktiskt hade något att berätta. En berättelse som skulle kunna hjälpa andra.

Tillsammans med sin företagsläkare Antonio Alonso-Villaverde Lozano bestämde hon sig för att skriva den bok hon själv hade velat läsa. Resultatet blev Utmattningens Labyrint (Idus förlag, 2019).

Ulrika_antonio_avonova.jpg

Det var när Ulrika kom i kontakt med Antonio, företagsläkare på Avonova, som resan ut ur utmattningens labyrint kunde börja.

En ärlig berättelse

I boken får läsaren följa Ulrika och hennes resa genom vad hon kallar utmattningens labyrint. Antonio förklarar vad som händer utifrån sitt professionella perspektiv. Det var viktigt att boken skulle vara ärlig och inte försköna något. Med boken vill de krossa tabun kring utmattningssyndrom.
– Om man kan sprida kunskap om vad en utmattning innebär och hur det känns, att det kan hjälpa någon att inte känna de här skuld och skamkänslorna. Det är så mycket kraft som går åt till att känna de här känslorna, berättar Ulrika.

Mötet med företagsläkaren blev en vändpunkt

Ulrikas kollega hade under en längre tid märkt att något inte stämde. Han hade flera gånger bett henne att söka hjälp. Men Ulrika ville inte riktigt erkänna för sig själv, än mindre för någon annan, att hon inte längre orkade med sitt höga tempo.

Till slut besökte hon sin företagshälsa.

Det var då hon träffade Antonio som konstaterade att det hon drabbats av var ett utmattningssyndrom. Det gick att komma vidare och bli frisk men det skulle bli kämpigt. Ulrika gick motvilligt med på att bli sjukskriven från sitt jobb som lärare, och långsamt påbörjades resan ut ur utmattningens labyrint.
– Det var nästan en månad in i processen, i mars när Antonio sa ”nu sjukskriver jag dig resten av terminen”. Jag minns exakt den dagen, det rummet, exakt hur det var när jag släppte ner axlarna, minns Ulrika.

Svårt att själv dra i bromsen

Det blev en stor lättnad att någon annan tog beslutet om sjukskrivning. Att det inte längre var hennes val om hon skulle köra vidare eller inte. Antonio berättar att det är vanligt hos patienter.
– Jag har träffat många utmattade och stressade. När jag säger att jag ska sjukskriva dem så börjar de gråta, och jag har frågat om de är ledsna. Då svarar de nej, nu kan de äntligen vila, berättar han.

– Jag vill framhålla hur viktigt det är att någon hjälper en i processen. Det är så viktigt när man är så skör. Är man en sån person som jag är, vill man visa sig duktig och det blir nästan en tävling att komma tillbaka till arbetet så snabbt som möjligt. Där måste det finnas någon som bryr sig om hur personen verkligen mår, säger Ulrika.

visualisering_nulage.jpg

En process att ta sig tillbaka

Att det är en process är viktigt att komma ihåg. Det finns ingen ”quick fix”. Det handlar mycket om att hitta rätt verktyg, att ändra sina tankemönster och prioriteringar. Det är många små och stora hinder som ska klaras av innan man tar sig tillbaka. Processen ut ur ett utmattningssyndrom handlar om mer än att vila upp sig.
– En sjukskrivning utan några åtgärder är bara ett problem. Att vila kan hjälpa litegrann, men om du inte tar hand om grundproblemet hjälper det inte, säger Antonio.

En lång resa ut ur labyrinten

Ulrika påbörjade långsamt resan ut ur labyrinten med hjälp av Antonio och hans team. Men vägen kantades också av motgångar, det skulle ta tid.
Att inte visa upp en förskönad bild av vägen tillbaka från utmattning var viktig för Antonio och framförallt Ulrika i den bok de bestämde sig för att skriva.
– I boken har vi försökt berätta om bakslagen. Det är viktigt att förstå att det ofta blir så. Jag började arbeta igen och efter några veckor blev det kaos. Jag fick panikångest och trodde att jag var nere på botten igen. Därför var det viktigt att berätta att bakslag är en del av processen, för att läsarna ska ha en större tillit till den, berättar Ulrika.
– Uppgångar och nedgångar är en del av allas liv. Det är bara att det blir svårare när man inte har några resurser att hantera dem, fyller Antonio i.

Arbetsgivare och kollegor är viktiga

Ulrika hade en kollega som märkte att något var fel. Dessutom en arbetsgivare som tog hennes problem på allvar. Alla har inte en sådan tur. Enligt Ulrika är det viktigt att alla parter arbetar tillsammans för att processen ska fungera.
– Stödet från en arbetsgivare betyder jättemycket. Det blir så mycket bättre. Att företagsläkare, chef och patient är ett team.

Ulrika tycker att det är viktigt att vara tydlig på arbetsplatsen när man kommer tillbaka från en utmattning. Att man berättar vad man behöver och hur man vill bli bemött. Arbetsgivaren behöver veta vilka krav som är rimliga att ställa på en medarbetare som kommer tillbaka från en sjukskrivning.
– Det är så olika mellan individer och på vilken arbetsplats det är. Vi försöker göra det försiktigt, säger Antonio.

Viktigt att sprida kunskap

I dag har Ulrika lämnat läraryrket. I stället driver hon ett eget företag med hälsoinriktning. Hon trivs bra men är alltid vaksam på tecken på att utmattningen är på väg tillbaka.

Ulrika och Antonio får kraft av att vara ute och prata om boken. De vill att boken ska fungera som stöd till den som befinner sig i ett utmattningssyndrom men även till anhöriga och kollegor. Antonio berättar att det faktiskt kommit fram personer som på föreläsningar som inte riktigt kan tro på utmattade kollegor. Det är viktigt att folkbilda människor för att öka förståelsen och kunskapsnivån.

Visst finns det fortfarande tabun att krossa. Men Ulrika och Antonio sprider steg för steg kunskap kring ämnet. Det tar tid, men det kanske det måste få göra.