RAMP - svensk metod för att minska belastningsskador

29 jan 2020
Belastningsskador på grund av olämpliga arbetsställningar eller olämpligt utförda rörelser på våra svenska arbetsplatser orsakar såväl kroppslig smärta som påverkar trivsel och produktionsresultat. RAMP är en metod som tagits fram på KTH och som visats stort internationellt intresse.

RAMP är en metod som hjälper till vid bedömning och åtgärder vid belastningsergonomiska risker. Metoden är baserad på över 250 forskningspublikationer samt vetenskapliga studier och är utvecklad i Sverige i ett samarbete mellan forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH, och över 80 praktiker på de företag som varit med i projektet, som i huvudsak finansierats av AFA Försäkring.

– Initiativet till metoden kom då Arla hörde av sig till oss för att få hjälp med att förebygga belastningsskador. Även Scania visade snabbt ett intresse av att få en heltäckande metod inom belastningsergonomi att tillämpa globalt inom företaget. Vårt mål var att ta den kunskap som fanns och utveckla RAMP. Vi har sammanställt kunskap från forskning, standarder, lagstiftning och annan erfarenhet inom området för att ta fram en metod för att bedöma, och för att minska riskerna att få belastningsskador på grund av, dålig ergonomi, säger Linda Rose, universitetslektor och ergonomiforskare på Kungliga Tekniska högskolan.

En analys av belastningsergonomiska risker görs i form av en checklista som sedan presenteras i en resultatmodul som gör det möjligt att även kommunicera resultaten. Resultaten kan presenteras på tre olika detaljnivåer: detaljerad-, riskområdes- och översiktlig nivå. Det går även att specificera resultatet för en individuell arbetsstation, arbetsuppgift, avdelning eller hela företaget.

Sänker riskerna för belastningsbesvär

Åtgärdsmodulen ger förslag på åtgärder för att minska riskbelastningar och bedömer riskerna enligt tre färgkoder: där ”röd” står för hög risk och högsta prioritetsnivå, ”gul” signalerar ökad risk och ”grön” symboliserar låg risk. En handlingsplan utfärdas som används för att planera, dokumentera samt följa upp de riskminskande åtgärderna enligt modellen för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

– RAMP är både en bedömningsmetod och en metod för att hantera riskerna, vilket är en av de saker som gör metoden unik, poängterar Linda Rose. Metoden täcker ett mycket stort antal risker och visualiserar tydligt resultaten på olika nivåer samt ger ett strukturerat stöd för att arbeta fram åtgärder som krävs för att sänka riskerna för belastningsbesvär och belastningsskador.

Som exempel nämner hon nackens framåtböjning. För att hitta riskfaktorer görs en bedömning av hur medarbetarna lyfter, drar, flyttar, skjuter eller plockar fram något. Alla arbetsställningar och rörelser dokumenteras, sammanställs och analyseras. För varje riskfaktor finns olika kriteriegränser, till exempel för hur lång tid man kan utföra en viss rörelse utan risk förhöjd risk. Via samtal med medarbetarna tas även hänsyn till den individuellt upplevda ansträngningen. Det är också ett sätt att fånga upp tidiga signaler från respektive arbetsposition.

Ökat engagemang och lägre sjukfrånvaro

Linda Rose förklarar att för att få fram validering vad gäller resultat krävs det ett längre tidsperspektiv än två och ett halvt år som RAMP-verktyget använts, men att metoden har visat på positiva resultat i form av lägre sjukfrånvaro, högre frisknärvaro, ökat engagemang hos medarbetare liksom ökad trivsel. Det finns också indikationer på förbättrad kvalitet i produktionen.

– När det handlar om ergonomi talas det ofta om minskad sjukfrånvaro som den stora förtjänsten, men vi ser att den största vinsten är ökad produktivitet och förbättrad kvalitet.

En forskningsstudie gjord av Lena Abrahamsson, professor inom arbetsvetenskap på Luleå Tekniska Universitet, avseende förbättringar inom arbetsmiljöarbete och ergonomi på SSAB visade att en arbetsmiljöförbättring ledde till avsevärda positiva ekonomiska effekter. Det visade sig att sjukfrånvaron bara utgjorde två procent av ”vinsten” medan 98 procent av den berodde på ökad produktivitet och kvalitet i produktionen. Jag upplever att målet med ergonomiinsatser sammanfattas väldigt bra i den engelska beskrivningen av ergonomins mål ”To optimize human well-being and overall system performance”.

RAMP har väckt internationellt intresse

Då RAMP baseras på vetenskapliga studier och forskning tas den emot väldigt väl på de arbetsplatser där den presenteras. Metoden introducerades maj 2017 och har redan väckt ett stort internationellt intresse. Programmet är kostnadsfritt att ladda ned och har laddats ned av företag i 85 olika länder.

– Ett flertal företag har varit med att utveckla RAMP och vi arbetar med att vidareutveckla metoden för nya branscher. Vi har också utvecklat online-kurser om metoden. Bland annat samarbetar vi med ergonomer på Avonova som använder metoden i sitt arbete, engagerade personer som kommer med viktig input och ger aktiv feedback.

Ett utbildningspaket har tagits fram med tre online-kurser och nästa kursomgång startar i slutet av januari 2020. Kurserna innefattar tillämpning av hela riskhanteringsprocessen, från riskidentifiering och riskbedömning till konkreta handlingsplaner och uppföljningar. De har utvecklats med stöd från Scania, Arla Foods AB, Avonova, EIT Health, Loods Åkeri, Svenskt Butikskött AB och Ensto Ensek AS.

– Det känns fantastiskt att arbeta med RAMP, betonar Linda Rose. Det är tillfredställande och väldigt roligt. Vårt arbete bidrar till att kunna ge människor ett bättre och mer hållbart yrkesliv. Det är än viktigare idag då vi ser en framflyttning av pensionsåldern. Vi ser även att medvetenheten och kunskapen om vad som orsakar belastningsbesvär ökar ute på de arbetsplatser som använder sig av metoden och att goda resultat sprids både inom och mellan företag. Det är en riktig glädje att ha utvecklat något som kommer människor till gagn.