Kaffe – hur farligt är det egentligen?

30 jun 2017
Kaffe – hur farligt är det egentligen?

Av: Michael Fridén – näringsfysiolog Avonova Active

I mångt och mycket kan kaffe uppfattas som ett tråkigt och ointressant andra inlägg att publicera på denna blogg. Det måste väl finnas viktigare ämnen att ta upp, undrar ni säkert? Till viss (hyfsat stor) mån är jag beredd hålla med, men å andra sidan – vem gillar inte kaffe? Och vem har inte hört att kaffe är allt från hälsoskadligt till att klassificeras som djävulens påfund? Ambitionen med denna artikel kommer därför vara att reda ut dessa påståenden och titta närmare på vad som gör denna fantastiskt goda dryck (en kraftig släng av kaffebias) till ett så kontroversiellt ämne som det faktiskt har blivit.

För att på något sätt nischa sig i djungeln av områden kommer vi att lägga fokus på kaffets effekt på hälsa och inte idrottsprestation. Det är få som har undgått koffeinets positiva effekter på idrott som idag är långt ifrån kontroversiellt. Kaffets effekt på hälsan är däremot inte lika självklar – eller hur är det nu egentligen?

Kaffe och epidemiologi
De studier som har publicerats på kaffe har till stor del varit av epidemiologisk karaktär. I dessa typer av studier kartlägger man individers kost via frågeformulär och följer dem sedan över tid (s.k. prospektiv kohortstudie), vilket medför att många så kallade confounders (störande moment) kan komma i vägen. Kanske är det så att de som drack kaffe också rökte mer eller kanske är det så att de som rörde sig mycket också drack mer kaffe? En del av dessa faktorer kan man således kontrollera för rent statistiskt, men endast av de faktorer som man känner till. Frågeformulären bygger dessutom på att man ska komma ihåg vad och hur mycket man har ätit, månader till år bakåt i tiden, vilket sätter stort prov på en människas minne. Dessa faktorer 3är nackdelarna med epidemiologi och man ska därför vara försiktig innan man tolkar resultaten.

Hur som, tittar på vi de epidemiologiska studier som har publicerats har kaffe kopplats samman med en minskad risk för diabetes typ 2 (1,2), vissa cancervarianter (3), Parkinsons sjukdom (4), Alzheimer´s (19) och tidig död (5). Det finns även nyare områden såsom NAFLD (fettlever ej orsakad av alkohol) som kaffe har kopplats samman med, även om detta område behöver fler och bättre observationsstudier bakom sig (20). Antal kaffekoppar varierar mellan studier men sammanfaller någonstans vid 2-6 koppar kaffe/dag. Likaså kan man se positiva effekter från kaffe utan koffein vilket indikerar på att det är något annat i drycken som har dessa hälsoeffekter. Kaffe är bland annat rikt på antioxidanter, vitaminer, mineraler och bioaktiva näringsämnen som klorogensyra, vilken har föreslagits bidra till den positiva effekten.

Som ovan beskrivit så medföljer epidemiologin sina tydliga brister vilket medför att vi behöver mer välkontrollerade studier att stå på och komplettera med. Dessa studier är så kallade interventionsstudier där man helt enkelt tillger personer kaffe över en bestämd tidsperiod och tittar därefter på diverse hälsomarkörer (blodtryck, insulin, blodfetter och blodsocker exempelvis). Kan dessa interventionsstudier då förklara de positiva effekter som man har noterat i observationsstudierna?

Kaffe och blodtryck

Kaffe och koffein har visat sig ha en liten negativ effekt på blodtryck hos personer som får konsumera denna dryck över några veckor (6). Effekten man ser är en ökning av systoliskt blodtryck på 2 mmHg (övertryck) och diastoliskt blodtryck på 0.7 mmHg (undertryck). Denna effekt verkar dock minska när man endast tittar på kaffekonsumtion och utesluter koffeintillskott. Koffeintabletter hade i denna studie en 2-3 gånger högre effekt på blodtryck än kaffe, vilket delvis kan förklaras av kaffets rika innehåll av andra näringsämnen.

Effekten verkar också vara högre på personer med redan förhöjt blodtryck (7). I denna meta-analys (en samling av studier i ett område) såg man dock att effekten var initial men avtog efter några veckor, vilket visar på att man helt enkelt vänjer sig med tiden. Detta är intressant då epidemiologiska studier inte har visat på någon signifikant ökad risk för högt blodtryck med ökad kaffekonsumtion (8) eller på ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (9).

Den blodtryckshöjande effekten av kaffe kan också variera mellan personer beroende på mängden koffein i drycken, vilket kan variera kraftigt inom samma dryck, men också på hur snabbt du bryter ner koffeinmolekylen. En del personer tenderar att bryta ner koffein väldigt kvickt (s.k. fast metabolizers), medan andra gör det mer långsamt (s.k. slow metabolizers), något som kan förklaras av genetiska variationer mellan individer (10).

Kaffe och blodsocker

Även om den akuta effekten på blodsockerkontroll och insulinkänslighet verkar vara något negativ efter en kopp kaffe (11,12) visar längre interventionsstudier på en neutral till positiv effekt i måttliga mängder (13,14) medan det i höga mängder om en liter/dag potentiellt kan ha en negativ effekt (15). De längre interventionsstudierna som gav positiva resultat i detta fall varade mellan 8-16 veckor med en dos kaffe på 5 koppar/dag. Den positiva effekten på blodsockret, som mättes med hjälp av ett OGTT-test (individen får dricka en sötad dryck och blodsockret mäts därefter under vanligtvis 120 minuter) uppvisades endast efter 16 veckor och inte efter 8 veckor. Studierna som gav ett något negativt resultat på fasteinsulin varade i 2-4 veckor och innefattade uppemot 1 liter kaffe/dag. I dessa studier avtog dock det högre fasteglukos-värdet, som man kunde observera efter 2 veckor, efter 4 veckor in i studierna (15).

Det verkar alltså som om den initiala negativa effekten på blodsocker och insulin avtar med tiden och att det potentiellt kan vända och ge positiva effekter (13). Då olika doser, kaffesorter, beredningsmetoder och populationer används är det svår att dra några definitiva slutsatser på kaffe och blodsockerkontroll, men de längre interventionsstudierna stämmer väl överens med de tydliga sambanden man har hittat på diabetes typ 2 och kaffe i observationsstudier.

Finns det några negativa aspekter med kaffe?

Det är lätt att lyfta fram kaffe som en väldigt hälsosam dryck, baserat på den forskning som har presenterats ovan. Det är dock viktigt att beakta de negativa sidorna såväl. Sömnen är en viktig aspekt som måste belysas i dessa artiklar. Kaffe bör nämligen, om man är känslig för koffein, undvikas nära inpå läggdags då det kan störa sömnmönstret (16). Likaså bör det nämnas att dosen koffein i kaffe kan variera och koffein i sig kan påverka en del mer än andra (10). En tydlig studie på detta kan du se i diagrammet nedan där personer som bryter ner koffein snabbt hade en lägre risk (<1 = lägre risk) att diagnostiseras med högt blodtryck efter en uppföljning på 8 år medan personer som bryter ner koffein långsamt hade en högre risk (18).

Det bör även nämnas att kaffets potentiellt positiva effekter blir mindre med en större matsked smör eller 1 dl grädde och socker i. Vill du dessutom, av någon anledning, få ut koffeinets uppiggande effekt, kan det vara vist att minska eller avstå från kaffe några dagar. Detta beror helt enkelt på att man bygger upp en tolerans av koffein över tid.

Viktigt att belysa är också att beredningsmetod av kaffe verkar spela roll, där en del tyder på att filtrerat kaffe är att föredra framför ofiltrerat kaffe (6,17). En del studier föreslår också en viss skillnad mellan män och kvinnor.

Sammanfattning

Observationsstudierna från epidemiologin är väldigt positiva till kaffe och resultaten är nästintill genomgående för alla studier. Interventionsstudierna tenderar att spreta något, men visar samtidigt på att en normalkonsumtion över en längre tidsperiod inte har de negativa konsekvenserna som man kan se initialt. För att sammanfatta artikeln med några enkla meningar – kaffe lutar åt att vara neutralt/lite positivt i vissa fall och bör därför inte betraktas som hälsoskadligt förutsatt att du håller dig inom några koppar/dag och inte intar större mängder nära inpå läggdags om du har svårt för att somna. Med det sagt – dags att fylla på med en kopp till…

Michael Fridén – näringsfysiolog Avonova Active
michael@avonovaactive.se