Vägen till ett hållbart arbetsliv
Hållbarhet är ett brett begrepp, och en hållbar arbetsplats handlar om mycket mer än bara miljö och klimatpåverkan. Det handlar först och främst om människor.
Sociala förhållanden blir allt viktigare på hållbarhetsagendan. EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) definierar god arbetsmiljö som en central del av hållbarhetsarbetet. Införandet av direktivet innebär att företagen nu måste rapportera hur de behandlar sina anställda.
Friska medarbetare högst på agendan
I Avonovas senaste undersökning av arbetshälsa svarar svenska chefer på vad de tycker är en hållbar arbetsmiljö. Allra högst kommer friska medarbetare. Hela 79% av cheferna anser att det är viktigast. Därefter svarar man en god kultur med delaktighet i arbetsmiljön (72%). I botten av listan hamnar områden som avfallshantering (23%) och resepolicy (16%).
Eva-Karin Boström är medicinskt ansvarig läkare på Avonova. Hon anser att svenska arbetsgivare har en solid grund att bygga vidare på, och en möjlighet att göra social hållbarhet till en konkurrensfördel.
Rapportering behöver inte vara komplicerat
Men nya krav tas inte alltid emot väl. I undersökningen framgår det att mindre än hälften av svenska chefer (42 %) är positiva till att behöva rapportera om arbetsmiljöfaktorer. Relativt många (19 %) är negativt inställda till det som nu blir ett krav. Eva-Karin tror att skepsisen kommer att försvinna om man som chef upplever att rapporteringen har effekt.
- Jag förstår motståndet om man inte ser sambandet mellan ökad rapportering och en positiv utveckling för företaget. Men hela tanken är ju att nyckeltalen ska förbättras och ge effekt, säger Eva-Karin.
Rapportering av social hållbarhet bör vara allt annat än en checklista med KPI:er och åtgärdspunkter. Det handlar om att möjliggöra stimulerande samtal, samarbete och gott medarbetarskap. Om man har önskad effekt i fokus, blir inte rapporteringen en nödvändig börda, utan ett användbart verktyg.
Hållbarhet ger effekt på resultatet
Ett hållbart arbetsliv är viktigt för Sverige. Det är också viktigt för svenska företag. Vår erfarenhet på Avonova är att en prioritering av arbetsmiljö och hälsofrämjande arbetskulturer skapar mervärde för företagen på lång sikt.
När svenska chefer blir tillfrågade om de viktigaste anledningarna till att de investerar i arbetsmiljö och säkerhet (HMS), svarar 74 procent att det är för att förebygga sjukfrånvaro och utmattning. 55 procent säger att det är för att minska personalomsättningen.
Årets undersökning av arbetshälsan ger också en inblick i vad svenska medarbetare anser är en god arbetsmiljö. Det är särskilt samarbetet med trevliga kollegor (56 %) och att det är roligt att gå till jobbet (49 %) som rankas högst som de viktigaste faktorerna.
Vår erfarenhet är att sociala förhållanden på jobbet blir allt viktigare, särskilt bland yngre medarbetare.
Arbetsplatsen som folkhälsoarena
En viktig del av företagshälsovårdens roll på vägen mot ett hållbart arbetsliv är att hjälpa företagen att ha ett helhetsperspektiv. Det kan vara lättare sagt än gjort.
För att ha en hållbar arbetsplats krävs att företaget tar hänsyn till hela människan, inte bara den som är på jobbet mellan 8–17. Som arbetsgivare behöver du förstå dina medarbetare i olika livsfaser och främja en sund balans mellan jobb och fritid.
Det är behov som kan vara utmanande för chefer att identifiera men som vi inom företagshälsovården har lång erfarenhet av att kartlägga och utvärdera. Exempelvis genom anpassade hälsokontroller och medarbetarundersökningar.
Jobbet kan och bör vara en folkhälsoarena. Det är hållbarhet i praktiken.