Från kris till kraft så stärker vi den psykiska hälsan på arbetsplatsen
Den 10 oktober uppmärksammas Världsdagen för psykisk hälsa, i år med temat mental hälsa i humanitära kriser. Fokus ligger på vikten av att säkerställa tillgång till stöd när det verkligen behövs. Budskapet är tydligt: utan psykisk hälsa finns ingen hälsa.
För svenska arbetsplatser innebär det att skapa praktisk beredskap före, under och efter en kris.
Varför psykisk beredskap?
Krig, naturkatastrofer, våldsvågor och allvarliga olyckor lämnar inte bara fysiska spår. Enligt WHO:s uppskattningar lever en av fem personer i konfliktnära miljöer med psykisk ohälsa som kräver riktade insatser. Även de som påverkas på avstånd kan drabbas av oro, sömnsvårigheter och nedstämdhet, vilket är normala reaktioner på svåra händelser.
Samtidigt växer krisbilden globalt. 123,2 miljoner människor levde på flykt i slutet av 2024. Det påverkar familjer, samhällen och arbetsplatser i Sverige.
– Många individer har en stark motståndskraft och klarar att ta sig igenom en kris. Men det finns också de som riskerar att utveckla posttraumatisk stress. Rätt krishantering kan vara avgörande för att förebygga långvariga problem, säger Beatrice Meroño Broberg, psykolog och krisexpert på Avonova.
Från teori till praktik
Internationella riktlinjer betonar att psykisk hälsa ska vara en integrerad del av krisberedskap. En modell som ofta används är den stegvisa MHPSS-modellen (Mental Health and Psychosocial Support), som bygger på ett lager-på-lager-tänk:
Baslager: tydlig information, enkla återhämtningsrutiner, kollegialt stöd och Psychological First Aid (PFA) för nyckelpersoner.
Mellanlager: utbildade chefer, trygga samtalsrum och tydliga remissvägar.
Specialistlager: klinisk bedömning och evidensbaserade behandlingar vid behov, koordinerat enligt Minimum Service Package (MSP) så att rätt insats finns på plats i rätt tid.
– Strukturer som dessa kan kännas teoretiska, men de gör vardagen enklare. Alla vet vem som gör vad, när och hur, förklarar Beatrice.
Svensk verklighet 2025
Från 1 januari 2025 gäller Arbetsmiljöverkets samlade föreskrifter AFS 2023:2. De kräver att arbetsgivare har beredskap för första hjälpen och krisstöd utifrån verksamhetens risker, och att rutinerna följs upp.
Regelverket kopplar ihop frågor som hot och våld, ensamarbete samt organisatorisk och social arbetsmiljö. För lärande efter en kris rekommenderar MSB metoden After Action Review (AAR), en strukturerad dialog som hjälper organisationer att omsätta erfarenheter till förbättring.
– Många företag behöver modernisera sina krisstrukturer. Det handlar sällan om att ta fram fler checklistor, utan snarare om att arbeta smartare, tydligare och mer långsiktigt, säger Beatrice.
Snabbguide för arbetsgivare
Säkra lagkraven: uppdatera AFS 2023:2-rutinerna i krisplanen.
Utbilda i PFA: ge nyckelpersoner ett gemensamt språk för första stöd.
Sätt tydliga remissvägar: mellan HR, företagshälsa, vård och samhällsaktörer.
Planera återhämtning: schemalägg pauser och avlösning – inte bara bemanning.
Följ upp: använd AAR efter övningar och verkliga händelser.
Skydda de som hjälper: ge operativa funktioner vila, handledning och kollegialt stöd.
Säkra krisjour: genom avtal för 24/7-åtkomst vid akuta behov.
Vill ni stärka er krisberedskap?
Avonova hjälper er att gå från god intention till fungerande rutiner och från akut insats till hållbar återhämtning. Hör av er så skapar vi ett upplägg som passar er verksamhet.