Till huvudinnehållet
Hemmakontoret och flexibilitetsparadoxen

Hemmakontoret och flexibilitetsparadoxen

Trots att hälften av alla arbetstagare jobbar hemifrån vet vi ganska lite om hur det påverkar arbetslivet. Det är fullt möjligt att skapa goda digitala arbetsförhållanden men hemmakontoret bör inkluderas i riskbedömningen.

Man i fåtölj jobbar hemma

I Avonovas senaste Arbetshälsorapport som bygger på en undersökning bland 2500 medarbetare i Sverige ställde vi frågor om flexibilitet och hemmakontoret. 49 % av de som svarade uppgav av de har möjlighet att jobba hemifrån, men fler ändå, 59 % anser att det är bra att kunna arbeta hemifrån.

Arja Hihnala Yngvesson är Arbetsmiljöingenjör på Avonova. Hon berättar mer om hemmakontorets plats i riskbedömningen och hur arbetstagare och arbetsgivare ska förhålla sig till de regler som finns.

– Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren har ansvaret för anställdas hälsa och säkerhet, och det gäller oavsett om de jobbar hemma eller på arbetsplatsen. Det tillkommer också regler kring ergonomi och arbete vid bildskärm, berättar Arja.

I Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2020:1, Arbetsplatsens utformning, finns regler kring hur arbetsplatser kan utformas, och där kan arbetsgivare också få stöd kring hur arbetsplatsen hemma kan utformas.

Gör en riskbedömning

Tillsammans behöver chefen och den anställde samverka kring vad som behövs för att arbetet hemma ska fungera. En riskbedömning behöver göras, och den ska belysa alla de risker som kan vara förenliga med hemarbete. Det kan gälla arbetstider och arbetsinnehåll och om organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivaren och arbetstagaren behöver tillsammans se över vad som fungerar för den enskilde individen.

Otillräckligt fokus på hemmakontoren

Enligt arbetshälsoundersökningen har arbetsgivarna inte bidragit nämnvärt till hemmakontorens utformning. Hela 64 % uppger att arbetsgivaren inte har bidragit i någon större utsträckning, exempelvis genom att tillhandahålla kontorsstol, tekniska hjälpmedel och liknande. Andelen är lägre nu än under pandemin.

Att skapa ett välfungerande hemmakontor för medarbetarna innebär inte nödvändigtvis att man måste göra stora inköp av maskiner och utrustning. Men att utföra krävande arbetsuppgifter med en liten laptop i knät – när man egentligen skulle behöva två skärmar – gynnar varken effektiviteten eller medarbetarens hälsa, enligt Arja.

Det rimliga är att arbetsgivaren ger medarbetaren goda förutsättningar att jobba både säkert och effektivt hemifrån. Vilken typ av utrustning och anpassning det rör sig om varierar beroende på arbetsuppgifterna, livssituationen och bostadens utformning.

Men medarbetarna har också ett ansvar. Förutom själva utformningen av hemmakontoret så kan man välja att arbeta ostört i ett eget rum, använda den arbetsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller och vara noga med att ta pauser.

Flexibilitetsparadoxen

Arbetstiden är en av de utmaningar man måste ta ställning till. När börjar och slutar arbetsdagen, och när är man tillgänglig för arbetsgivaren? E-post utanför arbetstid och digitala förberedelser inför nästa arbetsdag är ett par av de utmaningar som aktualiseras när arbetsdagen blir mer flytande.

– Det är viktigt att man är medveten om eventuella negativa effekter av att vara konstant inloggad. Det är inte nödvändigtvis bara arbetsgivarens ansvar. Den enskilda arbetstagaren kan själv stänga av e-postaviseringar och arbetsgivaren kan uppmana medarbetarna att logga ut vid arbetsdagens slut. Det skickar en viktig signal, säger Arja.

Att träffa kollegorna har stor betydelse

Resultaten av arbetshälsoundersökningen visar också att kollegorna har stor betydelse. 75 % uppger att det är viktigt att vara på plats fysiskt på arbetsplatsen för att bygga goda relationer med kollegorna, och samarbete med kollegor anses viktigt för utvecklingen av en god arbetsmiljö. Detta är en av anledningarna till att faktorer som rör hemmakontor bör tas med i riskanalyser av arbetsmiljön.

– Det viktigaste är att man pratar med varandra, reflekterar och hittar bra lösningar innan man väljer att förändra arbetsorganisationen. Att vara medveten om problemen är en bra början, säger Arja.

Bristande kontakt med chefen en utmaning

Arja pekar på den bristande kontakten mellan chefer och medarbetare som en tänkbar utmaning. I arbetshälsoundersökningen uppger 40 % att de är negativa till en jobbvardag där den närmaste chefen leder på distans i större utsträckning. På sikt kan det ha negativa konsekvenser för både arbetsgivare och arbetstagare.

– Att få snabba förtydliganden och stöd i det dagliga arbetet, att utvecklas och kunna lösa problem snabbt och effektivt är behov som de flesta av oss har. Att prata i telefon är inte samma sak som att träffas i korridoren. Generellt bör chefer vara försiktiga med att tillåta för mycket hemmaarbete. Reglerna måste dock anpassas efter medarbetarna och verksamheten.

Uppmanar till medvetenhet

Enligt Arja Hihnala Yngvesson är alla chefer inte lika medvetna om riskerna med hemmakontor. Hon vill göra arbetsgivarna uppmärksamma på att det är skillnad på att jobba hemifrån och att jobba på kontoret, och menar att hemmakontoret måste tas med i riskbedömningen.

Riskhantering handlar om att förutse vad en förändring kan leda till, både gott och ont. För många företag kommer det faktum att fler jobbar hemifrån att medföra stora förändringar.

– Effekterna av att fler jobbar hemifrån bör utvärderas så att man kan ta vara på de positiva aspekterna och begränsa de negativa genom att skapa bästa möjliga upplägg. Det är något som både arbetsgivare och arbetstagare bör reflektera kring.

I slutändan är bra utrustning och enkla anpassningar mycket billigare än minskad effektivitet, vantrivsel och sjukskrivningar, avslutar Arja


TIPSA OM OCH DELA ARTIKELN
LÄNKEN KOPIERAD

Läs mer