När arbetslivet sliter i onödan

När ett skepp redan håller på att sjunka hjälper det inte att dela ut yogamattor. Då måste någon täta läckan och helst ha gjort det långt tidigare. Det är en bild som används av Tor-Erik Danielsson, arbetsmedicinsk expert på Avonova, i Avonova Norges podcast när samtalet kommer in på hur vi i dag ofta hanterar arbetsmiljö och ohälsa.

Liknelsen är drastisk, men träffande. Alltför ofta agerar vi först när problemen redan är ett faktum: när människor blivit sjuka, när sjukfrånvaron ökar eller när arbetsbelastningen blivit ohållbar. Men ett hållbart arbetsliv byggs inte reaktivt. Det byggs systematiskt, långsiktigt och förebyggande.

Arbetsmiljön är mer än risker och regler

Tor-Erik Danielsen har under många år arbetat med arbetsmedicin och arbetsmiljöfrågor, från fysiska risker som exponering och belastning till mer komplexa organisatoriska och sociala faktorer. Hans erfarenhet är tydlig: det mellanmänskliga spelar en avgörande roll för hälsan på jobbet.

När det finns kunskap om arbetsmiljörisker, ett gott samarbetsklimat och ledare som är närvarande och förstår helheten i verksamheten, ökar möjligheten att förebygga ohälsa oavsett om det handlar om industri, vård, skola eller kontorsarbete.

I många verksamheter i dag ser vi istället otydliga uppdrag, för många parallella krav och ramar som inte håller. Det är inte konstigt att människor till slut går sönder. Samtidigt menar Danielsen att det är både onödigt och orimligt att acceptera att människor blir sjuka av sitt arbete i ett samhälle som vårt.

Dags att flytta fokus från sjukdom till friskhet

I samtalet i podcasten återkommer Tor-Erik Danielsen till behovet av att vända perspektivet. Debatten om arbetslivet handlar ofta om sjukfrånvaro och kostnader, men då har vi redan kommit sent i förloppet.

Den viktigare frågan är hur vi kan minska risken för att människor blir sjuka från början.

Precis som med brandskydd räcker det inte att vara bra på att släcka bränder. Det avgörande är vad vi gör i vardagen för att förhindra att det börjar brinna. Systematiskt arbetsmiljöarbete handlar inte om att skapa ett konfliktfritt arbetsliv eller eliminera all risk, utan om att sänka risknivåerna så långt det är möjligt.

Och varför skulle vi inte ha ambitionen att ligga bland de bästa i världen på just detta?

Arbetsmiljö är en del av folkhälsan

Hur vi har det på jobbet påverkar inte bara individen eller arbetsgivaren, utan hela samhället. Ändå är arbetsmiljöfrågan ofta förvånansvärt svagt integrerad i den bredare folkhälsodebatten.

Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom sambandet mellan god arbetsmiljö, hållbar hälsa och långsiktig lönsamhet är väl belagt i forskning. Trots det betraktas arbetsmiljöarbete fortfarande ofta som en kostnad snarare än som en investering.

Enligt Tor-Erik Danielsen beror det delvis på ett alltför kortsiktigt perspektiv. När blicken inte lyfts framåt blir arbetsmiljö något som skjuts på framtiden, trots att de långsiktiga effekterna är tydliga.

När arbetskraften inte räcker till

Samtidigt står arbetslivet inför ett tydligt skifte. Med en åldrande befolkning, färre unga på väg in i arbetslivet och ökande kompetensbrist blir frågan om arbetskraft allt mer central.

Här menar Danielsen att fokus behöver breddas ytterligare. Det handlar inte bara om sjukfrånvaro, utan också om kostnaderna (mänskliga och samhälleliga) av att så många står utanför arbetslivet trots att de kan och vill arbeta.

Ett hållbart arbetsliv är därför inte bara en arbetsmiljöfråga. Det är en fråga om inkludering, kompetensförsörjning och samhällets långsiktiga bärkraft.

Arbete ska hålla hela vägen

Att människor ska kunna arbeta längre förutsätter att arbetet är utformat så att både kropp och psyke håller över tid. Det gäller i synnerhet i yrken med hög fysisk eller emotionell belastning.

Ingen ska behöva vara utsliten långt före pensionsåldern eller sakna ork för livet utanför jobbet. Ett gott arbetsliv ska ge utrymme för återhämtning, relationer och ett liv även efter arbetslivet.

Det sker inte av sig självt. Det kräver kunskap, samverkan och ett konsekvent förebyggande arbete, något Tor-Erik Danielsen menar att vi redan har goda förutsättningar för i Sverige.

Julen är en tid för eftertanke

När året går mot sitt slut och tempot förhoppningsvis sänks något, finns också ett tillfälle att stanna upp. Julen ger många möjlighet till reflektion över året som gått och över hur vi vill att arbetslivet ska fungera framåt.

För chefer, HR och arbetsgivare är det ett bra tillfälle att ställa några grundläggande frågor:

• Hur har vi det på jobbet egentligen?

• Vad sliter, och vad ger energi?

• Vad behöver förändras för att fler ska orka, vilja och kunna bidra även nästa år?

Det hoppfulla i sammanhanget

Det kanske mest hoppfulla, enligt Tor-Erik Danielsen, är detta: det är sällan människorna det är fel på. Det är jobben och jobben går att göra något åt.

Vi har kunskapen. Vi har erfarenheten. Vi har fungerande samverkansmodeller. Det som krävs är att vi använder dem mer, tidigare och mer konsekvent.

Ett tryggt, inkluderande och hälsofrämjande arbetsliv är ingen utopi. Det är ett gemensamt arbete och ett val.

Inför jul och nytt år är det ett utmärkt tillfälle att börja.